I årtionden har datorvärldens nördar inte velat nöja sig med den klockfrekvens som deras datorprocessor hade från fabriken.
Det har lett till en veritabel kapplöpning – alltså bland datorentusiaster – om att kunna presentera den allra högsta och snabbaste klockfrekvensen. Just nu har ett skickligt team lyckats sätta nytt världsrekord genom att överklocka Intels Core i9-13900K-processor till imponerande 9 GHz.
Överklockning är när man tvingar processorn att arbeta i en högre hastighet än den är konstruerad för från fabrik. Det förklarar vi närmare längre ner i den här artikeln.
Det tidigare rekordet låg på 8,79433 GHz med en AMD FX-8350-CPU, och det rekordet stod sig i hela tio år innan det alltså slogs av teamet som sponsrats av moderkorts-, dator- och grafikkortstillverkaren ASUS.
Intel Core i9-13900K arbetar normalt bara i 3 GHz, men kan i så kallat turboläge nå 5,8 GHz utan att man behöver överklocka den.
I den här artikeln får du veta mer om överklockning. Läs till exempel:
Vad är överklockning?
En dators hastighet mäts i gigahertz och det kallas även för klockfrekvens. Därför har det fått namnet överklockning när man får processorn att arbeta i en högre hastighet än de gigahertz den är designad för från fabrik.
De två stora tillverkarna av processorer för datorer, AMD och Intel, säljer processorer i olika serier där de dyraste av dessa kan överklockas. Det gäller till exempel Intel-processorer med bokstaven K i slutet av modellnamnet.
Med andra ord går det ofta inte att överklocka processorn på butikernas billigaste datorer.
> Läs även: Testa själv: Så snabb är din CPU
Bör jag överklocka min egen dator?
Det korta svaret är nej.
Om du funderar på om du bör överklocka din egen dator så att den blir dubbelt så snabb, rekommenderar vi att du låter entusiasterna ägna sig åt det. Du kan i stället låta dig fascineras av deras inbördes tävling om att tänja datorns förmåga till det yttersta.
Som du kan se på bilden nedan är en bieffekt av att överklocka processorn att den blir ganska varm. Så varm att teamet var tvungna att kyla processorn till minus 250 grader Celsius med flytande helium.
> Läs även: 5 goda råd innan du köper ny dator

Här når de djärva överklockarna klockfrekvensen 9 GHz. Ångan du kan se till höger kommer från det flytande helium som kylde ner processorn till –250 grader Celsius.
Så fungerar överklockning
I praktiken sker överklockningen i datorns BIOS, där det går att justera processorns parametrar – om processorn är en av de modeller som tillåter det.
Då ska man vanligtvis leta reda på ett alterantiv som heter Advanced CPU Core Settings eller OC/Overclocking.
> Läs även: BIOS: Så kommer du åt datorns grundinställningar
På den menyn går det att justera den så kallade CPU multiplier. Inställningen använder moderkortets inbyggda klockfrekvens, som vanligtvis är 100 MHz, för att multiplicera processorns hastighet. Om multiplikatorn till exempel står på 38 innebär det att processorn ställs in på att arbeta i 3,8 GHz.
Normalt kan man bara justera multiplikatorn ett par punkter innan processorn och därmed hela datorn blir instabil.
Det beror på att en högre klockfrekvens kräver mer ström till processorn – något som ställs in någon annanstans i BIOS.
Därför måste man också justera processorns ströminställningar i en BIOS-punkt som vanligtvis heter CPU VCCIN, CPU Vcore, Dynamic Vcore eller CPU Voltage.
Vanligtvis levererar moderkortet omkring 1,25 V till processorn och det värdet kan till exempel höjas till 1,4 eller 1,5, så att man växelvis höjer multipliplikatorn och voltnivån.
Om du tycker att det låter krångligt så har du helt rätt.
> Läs även: Här är världens snabbaste superdator
Det är också därför som överklockning inte är något för känsliga själar
När vi rekommenderar att du inte överklockar din egen dator beror det på en rad fallgropar som du måste vara uppmärksam på:
- Garantin kommer troligtvis att upphöra om datorn eller processorn går sönder.
- CPU:n kan bli extremt varm, och därför kräver överklockning minutiös övervakning av processorns temperatur både före, under och efter – och både vid normal drift och när datorn pressas med arbetsbelastning. Om temperaturen går över 80–90 grader under längre tid minskar det livslängden och stabiliteten i hela datorn.
- Dator kan bli instabil och till exempel stängas av när du minst anar det.
- Alla processorer tål inte överklockning lika bra. Vid hastighetsrekordet som vi nämner ovan förbrukades flera processorer i försöket att nå 9 GHz.