Vad är Linux och är det något för dig?

Om du är van vid att använda Windows men vill prova något nytt på din dator är Linux det mest självklara alternativet.

Ett annat alternativ är Apples operativsystem macOS, men det går inte att installera på en vanlig dator som kör Windows. För att byta till macOS måste du vanligtvis köpa en ny – och ofta dyr (och amerikansk) – Mac-dator.

Linux, å andra sidan, är ett gratis operativsystem med öppen källkod som finns i många olika versioner. Linux kan jämföras med operativsystemet Android för mobiltelefoner, som också finns i flera versioner som är liknande men har sina egna särdrag.

Linux skapades 1991 när den finske studenten Linus Torvalds ville ha ett gratis alternativ till det då dyra operativsystemet Unix.

Han började utveckla sitt eget system som ett hobbyprojekt och delade källkoden fritt på internet. Det innebar att programmerare från hela världen snabbt kunde bidra, och projektet växte till det populära operativsystemet Linux med öppen källkod, som nu används på allt från privata datorer till servrar och superdatorer.

Linux ställer inte höga krav på din dator och har inte samma krav på din utrustning som Windows. Därför kan en äldre dator som inte kan uppdateras till Windows 11 få nytt liv med Linux.

Idag körs miljontals datorer och mobiler operativsystem baserade på Linux-kärnan. Operativsystemet Android för mobiler är till exempel baserat på Linux-kärnan, liksom operativsystemet ChromeOS som används på Chromebooks. Bilar som Tesla använder också en anpassad version av Linux.

Linux och Windows skiljer sig åt i grunden genom att Linux är ett gratis, öppet källkodssystem som utvecklats av en gemenskap. Det möjliggör en hög grad av anpassning, där utvecklare över hela världen kan anpassa varianter med nya funktioner. Linux erbjuder också en hög säkerhetsnivå.

Windows är ett kommersiellt, slutet system från Microsoft som fokuserar på användarvänlighet och kompatibilitet med program och appar. Det innebär att det har ett högt pris och att bara Microsoft kan göra ändringar i systemet.

Linux är modulärt (finns i olika så kallade distributioner), medan Windows är enhetligt och standardiserat.

Många föredrar Linux framför Windows främst av följande skäl:

• Säkerhet: Linux är generellt sett säkrare och mindre känsligt för virus, skadlig kod och hackerattacker jämfört med Windows, eftersom säkerhetsuppdateringar ofta släpps snabbare.
• Stabilitet: Linux är känt för sin höga stabilitet och är ofta mer effektivt än Windows. Det är särskilt viktigt på äldre datorer, eftersom Linux kräver mindre resurser än Windows.
• Flexibilitet: Linux-systemet kan anpassas helt och hållet. Användarna kan till exempel välja mellan olika skrivbordsmiljöer och anpassa allt i användargränssnittet. Det står i kontrast till alternativen i Windows 11, där Microsoft har minskat anpassningsmöjligheterna för användargränssnittet.

Samtidigt har Linux den tydliga fördelen att ingen försöker sälja något till dig. Under de senaste åren har Windows blivit en tydlig försäljningskanal för Microsofts andra produkter, såsom OneDrive och kontorspaketet Microsoft 365 Copilot, tidigare känt som Office-paketet.

När du byter till Linux bör du vara medveten om att systemet har vissa begränsningar jämfört med Windows.

Här är några av de viktigaste problemen som du kan stöta på som Linux-användare:

• Programkompatibilitet: Många populära program (som Microsoft Office och Adobe-program) finns inte för Linux. Det finns dock andra bra alternativ, som kontorspaketet LibreOffice och bildredigeringsprogrammet GIMP, som stödjer Linux. Det finns också många spel som inte finns i en version för Linux.
• Användarvänlighet: Linux kräver mer teknisk kunskap, särskilt om du behöver felsöka problem eller installera programvara.
• Hårdvara: Även om Linux stöder ett brett utbud av hårdvara kan det vara svårt att hitta drivrutiner för ny utrustning och komponenter eller högspecialiserad hårdvara.

Att installera Linux på en Windows-dator görs vanligtvis genom att skapa ett bootbart USB-minne med en så kallad Linux-distribution – det vill säga den version av Linux som du vill installera. Det kan till exempel vara Ubuntu, som vi har testat eller Linux Mint.

En typisk installation av en Linux-version går till så här:

1. Välj en Linux-distribution, till exempel Linux Mint eller Ubuntu.
2. Gå till den valda distributionen och ladda ner en ISO-fil.
3. Skapa ett bootbart USB-minne med hjälp av ett program som BalenaEtcher eller Rufus för att lägga in ISO-filen på USB-minnet.
4. Sätt in USB-minnet i den gamla datorn.
5. Starta om datorn och tryck upprepade gånger på start-menytangenten (vanligtvis F12, F2, F8 eller Del – det beror på tillverkaren) för att välja att starta från USB-enheten.
6. Installera Linux. När Linux startar från USB-minnet väljer du vanligtvis Installera.
7. Följ anvisningarna på skärmen för att välja språk, tangentbordslayout och tidszon, till exempel.

En särskilt populär version av Linux heter Ubuntu. Vi har testat den i PC-tidningen, och du kan läsa vår recension och en steg-för-steg-guide i artikeln ”Så får du Ubuntu på datorn i stället för Windows”.

Ubuntu finns på svenska och kan enkelt installeras med fullständigt stöd för svenska, inklusive svenska menyer och tangentbordslayout. Under installationen kan du välja svenska.