Phishing har blivit mer förfinat under 2025. Texterna är korrekta, logotyperna äkta och länkarna kan gömmas bakom QR-kod eller en chatt. Angripare kapar ibland mejltrådar i realtid och låtsas vara en kollega eller leverantör. Ändå går det att stå emot. Med några enkla kontroller i inkorgen, tydliga rutiner före klick och rätt inställningar i dina konton minskar du risken ordentligt. Här är en praktisk genomgång för dig som vill öka säkerheten på nätet.
Vad är phishing?
Nätfiske är försök att lura dig att lämna uppgifter eller pengar via mejl, sms, chatt eller falska inloggningssidor. På nätet kallas detta ofta phishing. I dag skriver bedragare felfria texter med hjälp av AI och använder logotyper och design som ser äkta ut.
Fällan är ofta en uppmaning att verifiera kontot, betala en avgift eller bekräfta en leverans. Länken leder till en sida som liknar originalet och ber om inloggning eller engångskod. Målet är åtkomst till mejl, bank, molnlagring eller företagsverktyg. När de väl kommit in kan de ta över fler tjänster via återställningslänkar och sparade inloggningar.
Så känner du igen ett bluffmejl
Börja med att kontrollera vem som skickat mejlet. Klicka på avsändarnamnet för att se den riktiga adressen. Tryck på svara och se om adressen som dyker upp är samma som avsändaren. Läs ämnesraden och var vaksam på brådska, hot eller orimliga löften.
Håll muspekaren över länkar utan att klicka och läs hela webbadressen. Titta på slutet efter punkten, till exempel .se eller .com, där ser du vilken domän sajten har och om det faktiskt är den den ger sig ut för att vara.
Var försiktig med bilagor du inte bett om, särskilt zipfiler och dokument som ber dig aktivera innehåll. Sedan 2022 blockerar Microsoft som standard Office makron som hämtats från internet, vilket har gjort att angripare oftare skickar andra filtyper med skadlig kod som filer i OneNote-format, ISO-avbilder och LNK-genvägar.
Kontrollera att signatur, organisationsnummer och telefonnummer stämmer med uppgifterna på företagets egen webbplats. Känns språket eller datumformaten osvenska, var skeptisk. Ett seriöst utskick tål kontrollfrågor och hänvisar gärna till en känd kundsida och inte till en fristående länk.
Nya metoder att se upp för
Bedragare använder allt oftare QR-kod i stället för en klicklänk. När du skannar bilden hamnar du på en falsk sida som ber om inloggning eller kortuppgifter. De kan också ta över en pågående mejlkonversation och svara som om de vore en kollega, med samma ton, signatur och ärendehistorik. Tvåstegsverifiering utnyttjas genom att många förfrågningar plingar i följd tills någon trycker godkänn av misstag.
Efter mejlet ringer ibland en falsk support och ber dig läsa upp koder eller installera program. Vissa attacker försöker få leverantörer att ändra betalningsuppgifter på fakturor. Andra använder kortlänkar som döljer vilken adress du faktiskt besöker. Var uppmärksam på små avvikelser som tider från fel tidszon, okända anknytningar eller en plötslig begäran om betalning.
Fem viktiga steg innan du klickar
Läs meddelandet i lugn och ro. Fråga dig själv om du verkligen väntade dig mejlet. Kontrollera avsändaren genom att själv söka upp företagets webbplats eller kontakta personen via en kanal du redan använder. Om du behöver logga in, skriv in adressen manuellt till sajten du ska till. Öppna inte bilagor förrän du är säker på källan.
Använd knappen “rapportera” eller “skräppost” i inkorgen för att anmäla mejlet. Känns något fel, pausa. Verifiera via appen du brukar använda eller ring växeln. Gör detta till en vana så minskar du risken att bli lurad.
Om du redan klickat – så begränsar du skadan
Byt lösenord direkt för tjänsten som drabbats och byt även lösenordet till din mejl. Öppna kontots säkerhetssida, ta bort okända återställningsadresser och telefonnummer, kontrollera de senaste inloggningarna och vilka enheter som är inloggade och logga ut allt du inte känner igen.
Slå på tvåstegsverifiering med kod via app eller sms. Har du lämnat kortuppgifter ringer du banken omedelbart och ber om spärr och bevakning. På jobbet kontaktar du it-stöd och följer uppsatta rutiner. Spara mejlet som bevis men skicka inte vidare länkar. Kör en fullständig genomsökning med ditt säkerhetsprogram och uppdatera webbläsaren innan du går vidare.
Vilka ligger bakom och varför det fortsätter
Bakom många bluffmejl finns organiserade nätverk. De driver nätfiske som en business och säljer färdiga paket med texter, falska webbsidor, webbadresser och enkla verktyg för att skicka och styra utskicken. Mindre bedragare hyr in sig och kan börja direkt. Ofta sker angreppen mot företag för att få betalningsuppgifter ändrade på fakturor eller för att ta över inloggningar till mejl och molntjänster.
Grupper som låser filer och kräver lösensumma använder nätfiske som första steg för att ta sig in. Det finns också aktörer med stöd från stater som vill åt information och konton hos myndigheter och leverantörer. Pengarna tjänas på stulna konton, falska överföringar och på att sälja vidare tillgångar till kapade system.
Inställningarna som skyddar dig
Använd en lösenordshanterare så får du långa och unika lösenord utan att själv behöva komma ihåg dem. Slå på tvåstegsverifiering och välj helst en autentiseringsapp eller en fysisk säkerhetsnyckel. Aktivera passnycklar där det finns stöd, det är inloggning utan lösenord med en nyckel som lagras i din mobil eller dator.
Se till att operativsystem och webbläsare uppdateras automatiskt. Skilj viktiga mejl från reklam genom att använda en separat adress för nyhetsbrev och shopping. Installera ett webbläsartillägg som visar hela webbadressen så att du ser vilken domän du besöker. Gå igenom återställningsadresser och telefonnummer i dina konton och ta bort sådant du inte längre använder. Med de här säkerhetsrutinerna stoppar du de flesta försöken redan i dörren.