Pc-tidningen fyller 30 år

I år är det 30 år sedan det första numret av PC-tidningen kom ut i kioskerna. För att fira det ser vi tillbaka på den enorma utvecklingen från internets barndom till idag.

I januari 1996 kom det första numret av tidningen ut.

Då var en dator stationär, beige och hade en Intel Pentium-processor på 100 MHz eller motsvarande CPU från AMD, en hårddisk på 1–2,5 gigabyte och 8–32 megabyte arbetsminne. 1996 hade många det nya Windows 95 på sina datorer, om de inte fortfarande använde Windows 3.11. Redan från det första numret hade tidningen två utmärkande drag – den tydliga K-logotypen, som senare blev ändrad till PC, och den medföljande disketten med program man kunde prova på sin egen dator.

Men historien om PC-tidningen kan inte berättas utan att också diskutera den tidens moderna teknik, program och tjänster. Under dessa årtionden har datorerna genomgått en teknisk utveckling som är minst sagt otrolig. Mycket har också hänt med alla de program vi använder i vårt dagliga liv. Vi har till exempel fått uppleva hela 13 olika versioner av Windows, vilket är fascinerande i sig.

Följ med oss på en resa genom de senaste 30 åren av IT-historia.

1997: Intel Pentium II

Ny processor skapade multimediadatorn

1997 lanserade Intel processorn som markerade övergången till den moderna datorn. Pentium II blev snabbt en symbol för datorns roll för foton, videor och spel.

Intel Pentium II kom ut på marknaden sommaren 1997 som en ersättare för Pentium och Pentium Pro. Den nya processorn byggde vidare på sina föregångares styrkor, men hade även bättre grafik- och multimediehantering, vilket gjorde att den blev populär för hemanvändare. För många var det då datorn gick från att vara ett renodlat arbetsverktyg till en maskin även för underhållning och kreativitet.

Från kalkylark till spel

Medan Pentium främst hade användes för kontorsjobb, öppnade Pentium II dörren till 3D-grafik och avancerade program. Datorer med Pentium II blev snabbt populära både på kontoret och i hemmet. Processorn gjorde det möjligt att köra Windows 98 smidigt och var en viktig del i datorer med 3D-grafikkort, ljudkort och CD-läsare.

Intel blev gradvis marknadsledande med sina blixtsnabba Pentium- och Pentium II-processorer.

1999: Wi-Fi 802.11b

Vi kom ut på nätet utan sladdar

1999 lanserades 802.11b. Med det nya trådlösa nätverket slapp vi kablar och kunde använda datorer var som helst i hemmet.

Fram till slutet av 1990-talet var datorer bundna till en fast plats i hemmet och på kontoret eftersom anslutningar till nätverk krävde kablar. Med Wi-Fi 802.11b blev det plötsligt möjligt att surfa, skicka mejl och arbeta utan att vara bunden till routern med en sladd. På den tiden var routernas hastighet 11 megabit per sekund, vilket idag måste sägas vara minst sagt blygsamt, men på den tiden var det inget mindre en revolution och en frigörelse.

Oöverträffad frihet med datorn

Trådlösa nätverk innebar att datorer kunde flyttas runt, och många minns säkert hur bärbara datorer plötsligt blev ett självklart arbetsverktyg vid köksbordet. 802.11b lade därmed grunden för den internetanvändningen vi ser idag – från mobilen i fickan till tv:n på väggen. Den nya tekniken var startpunkten för ett trådlöst vardagsliv som ingen kunde ha förutsett 1999.

Wi-Fi 802-11b innebar att man kunde kasta ut nätverkskablarna och ansluta sig trådlöst var som helst.

2000: USB 2.0

USB 2.0 satte fart på anslutningen

Innan USB-kontakterna dök upp var du tvungen att hantera seriella portar, parallella kablar och en rad olika typer av kontakter, som ofta krävde att datorn startades om när ny utrustning anslöts. Den första USB-standarden från 1996 löste de problemen, men det var först med version 2.0 som genombrottet kom.

Plötsligt var det möjligt att överföra data med upp till 480 megabit per sekund (60 MB per sekund) och banade väg för externa hårddiskar, skannrar och digitalkameror.

2001: Windows XP

Microsofts enorma framgång

Windows XP kombinerade det bästa av två världar: robustheten hos Windows 2000 och den färgglada designen hos Windows 98. Det blå skrivbordet och den gröna startknappen blev en symbol för en generation av datoranvändare, och XP blev snabbt standard både på kontor och i hemmen.

Operativsystemet var snabbt, relativt säkert och kunde köras på många olika maskiner. Det var därför det skulle komma att spela en roll i mer än ett decennium.

2004-2006: Facebook och sociala medier

Våra vänner blev digitala

Från 2004 började Facebook och andra sociala medier förändra vår vardag. Datorn var inte längre bara för arbete och spel, utan också för att hålla kontakt med andra.

När Facebook blev tillgängligt för alla 2006 kunde man hålla sig uppdaterad om vad andra gjorde utan att behöva ringa eller skicka mejl. Sociala medier växte snabbt och placerade datorn i centrum för vårt sociala liv. Det förändrade vår fritid, vår nyhetskonsumtion och vårt sätt att kommunicera. Det som började som små nätverk för studenter vid amerikanska universitet blev på bara några år ett globalt sätt att umgås.

Facebook blev en stor succé och används fortfarande av många.

2007: Smarta mobiler

Du har en dator i fickan

Mobiltelefoner var till en början för röstsamtal och textmeddelanden. När Apple lanserade iPhone och andra följde efter med Googles operativsystem Android, blev de små datorer som man kunde ha med sig i fickan. De kunde ansluta till internet, ta foton av relativt god kvalitet och använda appar som utökade deras möjligheterna nästan i all oändlighet.

Smartmobilerna innebar att vi inte längre var beroende av en stationär dator hemma. Vi kunde kolla vår mejl, läsa nyheter och hitta vägen med hjälp av den nya tekniken.

2008: SSD:er

SSD-enheten gav datorn blixtsnabb uppstart

I årtionden var hårddisken datorns flaskhals. Den mekaniska tekniken kunde helt enkelt inte hålla jämna steg med processorns allt högre hastighet när filer skulle läsas in från disken.

Med Solid State Drives, eller SSD-enheter, förändrades allt. Den nya typen av enhet hade inga rörliga delar, vilket innebar att data kunde läsas och skrivas nästan omedelbart.

Därmed startade och öppnades allting många gånger snabbare. Samtidigt var SSD-enheter mer tåliga än hårddiskar eftersom det inte fanns något som kunde gå sönder om datorn ramlade i golvet.

2010-talet: Cloud computing

Filerna flyttar ut på internet

Snabba internetuppkopplingar och billigare lagringsutrymme gjorde det möjligt för 15 år sedan att flytta filer och tjänster till internet. Från 2008 gjorde Dropbox det möjligt att lagra familjefoton och dela dem direkt med släkt och vänner.

Fyra år senare gjorde Google Drive det möjligt för flera personer att arbeta på samma dokument samtidigt, medan Microsofts OneDrive integrerade internetlagrade filer direkt i Windows. 2011 lanserade Apple tjänsten iCloud som såg till att foton och musik från iPhones och iPads helt automatiskt gick att nå på alla enheter, och för alla vanliga användare innebar ”molnet” nu färre kopior, mindre röra och mer frihet.

Nu kunde man nå dokument när man inte var hemma vid datorn, dela foton med familjen utan krångel, och ha sina viktigaste filer med sig – utan att behöva oroa sig för hårddisken hemma.

2020-talet: AI

AI hjälper till med allt

När ChatGPT lanserades 2022 gick artificiell intelligens från att vara science fiction till något som alla kunde använda. Det var början på en våg av nya verktyg.

ChatGPT gjorde omedelbart intryck eftersom man kunde skriva till en dator som svarade nästan som en människa.

Kort därefter infördes tekniken i program som vi redan kände till. I Microsoft 365 kunde AI från 2023 sammanfatta långa texter, skriva utkast till mejl och analysera kalkylblad. Windows 11 Copilot erbjuder nu hjälp med inställningar och sökningar.

Google Docs och Gmail började föreslå hela fraser 2021, medan Photoshop och andra bildprogram också introducerade AI år 2022.

2019 investerade Microsoft i OpenAI, företaget bakom chatboten ChatGPT. Det ledde till att Microsoft 2023 lanserade AI-tjänsten Copilot, som baserades på OpenAI:s GPT-4-modell.

Hämta tidningsartikel (PDF)

Ladda ner artiklen i PDF-format, så som den ursprungligen såg ut i tidningen.