IoT: Vad är sakernas internet och hur fungerar det?

IoT är en förkortning av Internet of Things, vilket i grunden är en term för ett nätverk av fysiska objekt såsom bilar, vitvaror och smarta klockor som är anslutna till internet. Idag använder vi ofta termen smarta hem istället för IoT.

IoT gör annars vanliga saker intelligenta genom att ansluta dem till internet och ge dem fler funktioner. Med en internetansluten glödlampa kan du till exempel styra ljusets ljusstyrka och färg från din mobil.

IoT-enheter har sensorer som samlar in data från sin omgivning. Det kan till exempel vara en termometer som mäter temperaturen i ett rum. Informationen skickas till en server, där den insamlade datan bearbetas för att automatisera en process.

Vissa IoT-produkter kan kommunicera med varandra. Du kan till exempel ha en internetansluten termometer som kommunicerar med radiatortermostaten och på så sätt få termostaten att höja eller sänka värmen när rumstermometern mäter en viss temperatur.

Men innan smarta IoT-enheter kan samarbeta behöver de ett gemensamt ”språk” för att kommunicera med varandra. Detta kallas också standarder. Standarder säkerställer att produkter från olika märken kan kommunicera och styras tillsammans.

En av de mest populära och nyaste standarderna för smarta hem och IoT heter Matter. Den används i stor utsträckning och har utvecklats av en organisation som består av flera stora teknikföretag som Apple, Samsung, Google och Amazon.

Med Matter har många smarta hemprodukter blivit kompatibla mellan olika märken och plattformar. Det innebär att en lampa från en tillverkare enkelt kan styras från en app som normalt tillhör en annan tillverkare.

Andra välkända standarder är Zigbee och Z-Wave. De använder trådlösa anslutningar med låg effekt och är särskilt populära för hemprodukter. IoT-produkter kan också anslutas via Bluetooth eller Wi-Fi.

IoT har gradvis blivit synonymt med ”smarta hem”-produkter som intelligent belysning, termostater och övervakningskameror som kan styras från mobilen. Men Internet of Things används också av företag.

IoT används till exempel för fjärrövervakning av patienter inom hälso- och sjukvården, medan jordbruket får hjälp av sensorer som mäter markfuktigheten och optimerar vattenförbrukningen.

I fabriker kan produktionslinjer övervakas i realtid, maskiner kan rapportera när de behöver underhåll, och energiförbrukningen kan optimeras kontinuerligt med IoT. Transportsektorn kan använda tekniken för bland annat ruttplanering och effektiv GPS-spårning.

> Läs också: Därför älskar hackare ditt smarta hem

IoT erbjuder många tydliga fördelar. Du kan arbeta mer effektivt, snabbt och enkelt få information om din hälsa, göra ditt hem säkrare med övervakningsutrustning, och överlag, njuta av en bekvämare vardag. Företag kan också spara resurser.

Men Internet of Things har också sina utmaningar. Datasäkerhet är en viktig fråga, eftersom uppkopplade enheter kan bli måltavlor för hackare. Vissa tillverkare försummar att uppdatera sina produkter, vilket kan öka risken för hackerattacker där cyberbrottslingar stjäl känslig personlig information.

Sekretessskydd är också ett problem när stora mängder personlig information samlas in av företag från hela världen. Det finns flera exempel på tillverkare som inte spelar rent spel och säljer vidare användardata till tredje part.

IoT-produkter är anslutna till internet och är ofta konstant online, vilket gör dem sårbara för virus och hackare. Många enheter har begränsad säkerhet och får sällan uppdateringar, vilket ökar risken för attacker.

Hackare kan stjäla känslig data, ta kontroll över enheter som kameror eller termostater och använda infekterade enheter i större hackerattacker mot företag och stater.

Därför är det viktigt att skydda IoT-enheter. Skyddet uppnås genom att hålla all internetansluten utrustning uppdaterad, ändra standardlösenord för utrustningen, använda ett säkert Wi-Fi-nätverk och, inte minst, begränsa utrustningens åtkomst och behörigheter.

> Läs också: Har inkräktare smugit sig in i ditt nätverk?