3D-skrivare flyttar in i våra hem

Bara fantasien sätter gränserna

Dina möjligheter med 3D-utskrift är nästan oändliga. Av tekniska skäl kan du inte skriva ut objekt som är flera meter höga med en standardskrivare. Vanligtvis kan skrivare avsedda för nybörjare bara göra utskrifter som mäter upp till 25 x 25 x 25 centimeter.

Vad du skriver ut är dock helt upp till dig. Förutom ett inbyggt inställningsprogram har de flesta 3D-skrivare en tillhörande butik där 3D-modeller kan hämtas gratis. Precis som med slicerprogram finns det stora tredjepartsdatabaser på internet med tusentals gratis 3D-modeller av nästan allt du kan tänka dig.

Det kan vara en reservdel till din dammsugare, en praktisk hållare till din mobil, figurer från din favoritfilm eller en personlig graverad nyckelring. Du kan ladda ner 3D-modellerna till din dator och skriva ut dem direkt. Du behöver bara ha de material som krävs för att skriva ut dem.

Om du så småningom känner dig kreativ kan du prova 3D-modellering och skapa dina egna produkter från grunden. Det går att designa egna 3D-modeller med gratisprogram som Tinkercad och Blender, eller i mer avancerade verktyg som Fusion 360. I 3D-program kan du rita vad du vill och förverkliga även dina vildaste idéer.

Alla skrivre är inte lika

Tidigare var 3D-skrivare förbehållna företag, universitet och liknande med stora budgetar. Idag finns det dock användarvänliga maskiner att köpa för mindre än 3 000 kronor. Det finns två huvudtyper av 3D-skrivare för hemmabruk: filamentskrivare och hartsskrivare, och det är stor skillnad mellan dem.

Filamentskrivare är vanligast bland privatpersoner. De fungerar genom att smälta filament, som är en tråd av till exempel växtbaserad plast, och lägga den lager för lager. 3D-skrivare som använder filament klarar av att göra relativt snygga utskrifter, och du kan skriva ut dekorativa föremål. De är dock bäst lämpade för att tillverka föremål för daglig användning. Det kan vara beslag, krokar, kugghjul, knappar, stativ, gångjärn eller små maskindelar.

Filamentutskrifter tål tryck, värme och slitage, men ytorna är inte alltid helt släta. Det är däremot utskrifter från hartsskrivare. De använder inte filament utan det syntetiska materialet harts. Vid utskrift härdas materialet lager för lager med hjälp av ljus, vilket ger detaljerade och släta modeller, ofta av professionell kvalitet.

Hartsskrivare är populära bland exempelvis modellbyggare, miniatyrmålare och smyckeskapare. Harts är dock en kemikalie som ger ifrån sig lukt och kräver både skyddshandskar och efterbehandling med tvätt och härdning. Hartutskrifter är betydligt trassligare, vilket är anledningen till att vi i den här artikeln fokuserar på de enklare filamentskrivarna.

Filamentens många möjligheter

Att välja filament är nästan som att välja färg, och vid första anblicken kan det verka lite förvirrande. Det finns många olika typer av filament, och varje typ har sina egna styrkor och svagheter. PLA-filament är den vanligaste typen av material.

Det är billigt, lätt att skriva ut med och finns i många olika färger. En rulle PLA-filament på ett kilo kostar från cirka 200 kronor, och en typisk utskrift väger vanligtvis mellan 30 och 300 gram beroende på storlek, så du kan producera relativt många utskrifter med en rulle.

PLA passar för dekorativa föremål, prototyper och vardagsföremål, vilket är vad de flesta börjar experimentera med när de ger sig på 3D-utskrifter. Nackdelen är att PLA inte tål höga temperaturer så det kan bli mjukt när det utsätts för värme, så du bör inte tillverka ljusstakar eller liknande föremål med PLA.

Särskilt filament tål 100 grader

Om du vill skriva ut 3D-objekt som kommer i kontakt med värme är ABSfilament eller PETG lösningen. Båda filamenttyperna är starka och värmebeständiga, men de är också svårare att skriva ut med. ABS är känt för sin höga hållfasthet och förmåga att tåla temperaturer på cirka 100 grader, men det tenderar att krympa och bli skevt när det svalnar om inte skrivaren kan hålla en jämn temperatur.

Därför har många ett slutet skrivarhölje för att undvika drag. ABS avger dessutom ångor under utskriften som man inte bör andas in, så se till att skriva ut i ett välventilerat rum. Förutom standardmaterialen finns mer specialiserade typer av filament som kan innehålla träfibrer, metallpartiklar eller självlysande pigment. De kan ge en attraktiv yta och unika visuella effekter, men de ställer också högre krav på skrivarens munstycke, temperaturinställningar samt på din erfarenhet.

Dessa filament sliter även snabbare på skrivarens komponenter, och det tar vanligtvis ganska lång tid att slutföra 3D-utskriften. En viktig aspekt av 3D-utskrift som du också bör vara medveten om är just tiden. En 3D-skrivare arbetar inte snabbt. Den bygger upp utskriften i lager på lager, och ju mer detaljer du vill ha i din produkt, desto längre tid tar det. Många utskrifter är klara på ett par timmar, men stora utskrifter kan ta många timmar och till och med flera dagar att slutföra.

Därför kan 3D-utskrift kräva mycket planering. Vissa startar skrivaren på kvällen och låter den gå över natten. Andra väljer att dela upp stora modeller i etapper och skriver ut modellen i flera delar, som sedan kan monteras ihop.

Det krävs även lite praktisk förberedelse för att få ett bra resultat. Skrivaren måste vara helt vågrät och skrivarens komponenter, som bland annat byggplattan och filamentspolen, måste vara helt fria från smuts.

Framtiden för 3D-skrivande

3D-utskrifter har kommit långt sedan vi först hörde talas om det. Tekniken uppfanns faktiskt på 1980-talet, men på den tiden var den bara för yrkesverksamma och företag. 3D-utskrifter har först på senare år blivit vanliga bland vanliga konsumenter. Idag kan vi skapa oerhört mycket med 3D-skrivare, och utvecklingen kommer bara att fortsätta.

Industrin har börjat arbeta med 3D-utskrifter i metall och betong. Hela hus byggs med enorma 3D-skrivare, och inom biologi experimenterar forskare med 3D-utskrift av vävnad och organ. Vem vet vilka 3D-föremål vi kommer att kunna skriva ut i våra hemmakontor om bara några år?