Här är din moderna dators förfäder

Osborne 1 marknadsfördes på 1980-talet som den enda dator som fick plats under ett flygplanssäte, och var den första bärbara datorn som var kommersiellt tillgänglig.

Det vill säga, det var den första datorn som var gjord för att transporteras mellan arbetet och hemmet som kunde köpas av vanliga privatpersoner.

Till skillnad från moderna bärbara datorer kunde Osborne 1 inte användas utan fast ström, inte minst för att den förbrukade den cirka 90 watt när den var igång.

Och den var inte billig: 1981 kostade den 1 795 dollar. I dagens penningvärde skulle det vara cirka 6 800 dollar, eller cirka 68 600 svenska kronor.

Det har hänt mycket sedan den första bärbara datorn kom ut på marknaden och idag finns det många lätta och kraftfulla datorer.

Den senaste bärbara datorn vi testade, Lenovo Yoga Slim 7x, är till exempel åtskilliga miljoner gånger snabbare än Osborne 1-datorn.

Enbart processorn i Lenovos 2024-maskin är cirka 10 miljoner gånger snabbare när det gäller hur många instruktioner per sekund den kan utföra.

Detta beror inte minst på att den nya processorn, Snapdragon X Elite, körs med en frekvens som är mer än 950 gånger högre än den Zilog Z80 som fanns i Osborne 1 från 1981.

Q1 var världens första fristående persondator med inbyggt tangentbord och bildskärm samt integrerat operativsystem.

Den lanserades 1972, men det finns förmodligen ingen av de ursprungliga Q1-datorerna kvar idag. Däremot finns det flera Q1 Litedatorer som såldes över stora delar av Europa. Den första Q1 Lite kom 1974 och användes ursprungligen på NASA-baser i USA.

År 1976 kom det en uppgraderad modell med en ny processor, och den modellen blev tillsammans med de efterföljande generationer en succé i Europa. Den var främst avsedd för ordbehandling, programmering och datainsamling, och kunde anslutas till enheter som skrivare och externa lagringsenheter i form av diskettenheter.

Q1 Lite fanns i tre olika varianter: Q1 Lite, Q1 Lite IWS och Q1 Microlite. Datorn på bilden är en Q1 Microlite, som lanserades 1980.

Commodores första konsumentdator med färggrafik var VIC-20.

Datorn kostade motsvarande 6 500 kronor idag och var den första datorn i historien som såldes i över 1 miljon exemplar. Faktum är att det beräknas ha sålts över 2,5 miljoner VIC-20-datorer.

Maskinen kännetecknades av bra ljud och grafik jämfört med konkurrenterna och lämpade sig bäst för spel och undervisning i programmering.

Commodore VIC-20 släpptes 1981 och var föregångaren till Commodore 64, som släpptes året därpå. Den populära efterföljaren kom in i Guinness rekordbok som världens mest sålda datormodell, och uppskattningsvis har det sålts genom åren mellan 12,5 och 17 miljoner Commodore 64-datorer.

1984 utvecklade Logic Design mikrodatorn James. Datorn var något av en toppmodell och lanserades som en snabb dator för den ”avancerade datoramatören” eller för administrativt arbete, exempelvis i skolor.

Logic Design James hade en Z80-processor, två 5,25-tums diskettenheter med 800 kilobyte lagringsutrymme, inbyggt tangentbord och bildskärm, och använde operativsystemet CP/M-80.

År 1983 släpptes datorn ZX Spectrum. Det var en så kallad hemdator, det vill säga en dator för privat bruk. Datorn var ganska populär i Europa på 1980-talet, men fungerade bara tillsammans med TV-skärmar.

Den kunde hantera åtta färger i två nyanser vardera, och kunde visa 32 x 24 tecken med en upplösning på 256 x 192 pixlar.

Det lanserades två versioner av ZX Spectrum där den ena versionen hade 16 kilobyte arbetsminne medan den andra hade hela 48 kilobyte arbetsminne. Priset på 16K-modellen när den lanserades motsvarade cirka 7 500 kronor i dagens penningvärde.

I juni 1977 lanserade Apple sin andra hemdator med namnet Apple II. Den var designad primärt av en av Apples grundare – Steve Wozniak – och det var den första massproducerade datorn i sitt slag.

På grund av sin användarvänlighet och sina många funktioner blev Apple II en succé. Apple II såldes som en komplett dator och inte som flera delar som man själv fick sätta ihop, vilket var fallet med Apple I som var mer lämpad för datorentusiaster. Med Apple II var målet att göra allt så enkelt som möjligt så att datorn skulle bli en vardagsprodukt som alla kunde använda.

Det var däremot främst företag och kontorsanställda som blev förtjusta i Apple-datorn. År 1979 lanserades kalkylprogrammet VisiCalc, som bara kunde användas på Apple II-datorer. Det programmet var så effektivt att flera företag köpte Apple IImaskiner enbart för att få det programmet.

Produktionen av Apple II upphörde 1993 och datorn såldes i mellan fem och sex miljoner exemplar.

När Compaq Portable lanserades 1983 var IBM det största datorföretaget i världen och hade ett starkt fotfäste på marknaden tack vare ett utmärkt operativsystem. Företagets BIOS, de grundläggande inställningarna i datorn som gör att operativsystem och hårdvara fungerar tillsammans, var särskilt bra.

IBM hade dock upphovsrätt till källkoden, så andra tillverkare kunde inte använda den, trots att programkoden var publicerad.

Det var här Compaq fick en genialisk idé för att kringgå upphovsrättslagen. Compaq tillsatte först en grupp som skulle skriva ner hur den allmänt tillgängliga programkoden fungerade. Specifikationerna överlämnades sedan till en annan grupp som aldrig hade sett själva koden eller använt en IBM-dator tidigare.

Den gruppen skulle skriva ny BIOSkod i original som uppfyllde alla de krav på specifikationer som den första gruppen hade noterat, men som skilde sig från den kod som IBM hade upphovsrätt till. Det är en metod som kallas reverse engineering. Resultatet blev Compaq Portable, som körde Microsoft DOS och fungerade nästan lika bra som IBM-maskinerna.

På 1970-talet sålde företaget Commodore miniräknare med kretsar från Texas Instruments, även kända som TI. Allt fler japanska företag började dock tillverka billigare miniräknare, vilket fick Texas Instruments att gå in på marknaden och tillverka egna färdiga miniräknare som var billigare än de kretsar Commodore använde.

Det konkurrerade ut Commodore, som var tvungen att förnya sig. Commodore bestämde sig för att tillverka egna kretsar och LED-skärmar till räknarna, och köpte också teknikföretaget MOS Technology, som tillverkade kretsar till räknare. Men MOS Technology arbetade också på en ny mikroprocessor, vilket fick Commodore att överge miniräknarna till förmån för mikrodatorer.

Ville köpa Apple-dator År 1976 övervägde Commodore att köpa Apple II-prototypen, men den var för dyr. Istället tillverkade de sin första egna dator i form av PET 2001, som skulle ligga till grund för Commodores framgångar som datortillverkare.

PET-datorn hade både skärm och tangentbord inbyggt, och en integrerad bandspelare. Hela härligheten kostade drygt 9 000 kronor 1980, vilket skulle motsvara nästan 39 000 kronor idag.

IBM Personal Computer (modell 5150), känd som IBM PC, var den första mikrodatorn i IBM PC-serien, och datorn från 1981 blev en enorm framgång. IBM var redan vid den här tiden kända för sin pålitlighet och sina högkvalitativa produkter, och IBM PC var inte något undantag.

Datorn hade en Intel 8088- processor och kunde hantera ända upp till 1024 kilobyte arbetsminne. Det var betydligt mer än konkurrenterna, som vanligtvis hade 64 kilobyte arbetsminne. Dessutom var tangentbordet bekvämare och kunde använda nationella tecken tack vare en 8-bitars teckenuppsättning.

IBM PC hade en stor inverkan på marknaden för persondatorer och dess specifikationer blev en av världens mest populära standarder för datordesign. Faktum är att de flesta moderna datorer idag har vissa funktioner gemensamma med den ursprungliga IBM PC.

Apple har revolutionerat teknikbranschen på många sätt genom åren. Inte minst 1999, då den bärbara datorn iBook G3 såg dagens ljus. Med sin futuristiska design var det den första bärbara datorn någonsin som hade inbyggt trådlöst internet.

Fram till dess hade man varit tvungen att köpa speciella Wi-Fi-kort och installera dem i datorn för att kunna använda trådlöst internet, men Apple ändrade på det med en teknik som kallas AirPort.

Kraftfullt batteri
Förutom att den hade inbyggt Wi-Fi kunde datorn ha upp till 320 megabyte arbetsminne, upp till 6 gigabyte lagringsutrymme och hade en USB 1.0-port.

Datorns upplösning var 1024 x 768 pixlar och batteriet kunde hålla ström i upp till 5 timmar. Det sistnämnda var väldigt imponerande 1999.

Konkurrerande bärbara datorer från samma år kunde inte hålla ett batteri längre än 2 till 4 timmar. Till höger syns ett exemplar av modellen iBook G3 Clamshell, som fick sitt namn eftersom den ser ut som ett musselskal.

Det finns många fler spännande datorer och mängder av annan utrustning på Tekniska museet som är beläget på Kungliga Djurgården i Stockholm.

Museet har inte enbart gamla och nyare datorer utan har även utställningar och information om sådant som artificiell intelligens, datorspel, internet och virtual reality.

På tekniskamuseet.se kan du läsa mer om museets öppettider, priser och museets andra spännande utställningar.

Find Datamuseet på Charlottegårdsvej 1, 2640 Hedehusene.

Tekniska museet finns på Museivägen 7 i Stockholm.